Bildbedömning

Till medlemsmötet den 3 maj var temat att lära oss hur en bildbedömning går till. Detta då Karlskoga Fotoklubb hört av sig och bett vår förening utföra en bildbedömning i deras interna tävling. Som ung förening har vi ingen direkt erfarenhet av detta, därför hade Lasse Hallmén från FK Zoom bjudits in för att berätta om hur bildbedömning kan göras. Lasse har massor av erfarenhet både från att bedöma andras bilder såväl som att regelbundet delta – och emellanåt även placera sig på pallplats – i olika fototävlingar.

Under kvällens videomöte berättade Lasse hur arbetsgången ofta ser ut när han deltar i att bedöma andras bilder, men han tog även upp skillnaderna mellan bildbedömning och bildkritik, vilka ofta misstas när man pratar just om bildbedömning.

Ett väldigt stort tack till Lasse för att han tog sig tid att och att han delade med sig av sin kunskap! Mycket uppskattat!!

Bildbedömning av klubbtävling

Allmänt

Att bedöma bilder utifrån kriterier i ett regelverk fungerar inte här. Kompositionsregler kan vara bra att ha kunskap om, men de får inte dominera bildskapandet. Det är kunskapen och känslan du skaffat genom  egen erfarenhet och ”bildprat”  du ska ta fasta på. Samma sak är det då du bedömer andras bilder, utgå ifrån i vilken grad du gillar bilden.  Efter det kan du fundera över varför du gillar den.

Beskrivning av bedömningsmetoden

1. Välj genom en preliminär poängsättning inom gruppen ut de ca 25 bilderna ni gillar bäst.
2. Placera bilderna i ordning efter poäng, den populäraste först. Adobes fotoprogram Bridge och Lightroom fungerar för ändamålet.
3. Jämför bilderna parvis bakifrån. Utgå ifrån ”jag gillar den bäst”.
4. Efter första jämförelsen gör ni om proceduren med bild två och tre bakifrån. Om dessa två byter plats, får ni jämföra de nya sista och näst sista bilderna. Då kanske den som låg tredje sist åker ner till sista platsen. Så fortsätter det ända till man är framme vid förstaplatsen. Om man är oense kan man använda röstning med handuppräckning.
5. Efter att alla bilder rangordnats kan man göra en slutlig översyn och låta ”missnöjda” bedömare komma till tals gällande enstaka bilders placering. Kanske kan deras argument påverka ordningen.
6. Nu vidtar det kvalificerade jobbet i bedömningen, att formulera motiveringar för de bilder där det önskats. Nu blir det en djupare analys och alla bedömare får berätta vad de ser som positivt i varje bild. Kanske blir det ytterligare nån förändring nu.

Konsten att ge bilderna omdömen

Det kallas kritik, men det betyder inte att man ska hitta felen i bilden. Tvärtom, lyft fram det som gjort att bilden hamnat bland de de bästa.

Använd gärna omdömen som, stämningsfull, skapar en god känsla, bra komposition, bra skärpedjup, linjerna ger vägledning mot huvudobjektet, fin gråskala, leendet smittar av sig.

Kritik som, ”borde beskurits i högerkanten”, ”horisonten skulle varit högre upp” eller ”flickan borde stått längre till höger i bilden” ska man undvika.

Kanske kan man skriva t ex ”hade bildbehandlingen varit bättre hade bildens placerats högre” eller ”några i gruppen hade föredragit kvadratiskt format”.

När man djupgranskar de bästa bilderna kanske man kommer fram till att någon bild borde ha en annan plats i rankingen.

Gruppens sekreterare har en tydlig huvuduppgift, att fånga upp gruppens omdömesord och formulera dessa till goda och förståeliga beskrivningar av bildens kvalitéer. Det är önskvärt att några i gruppen är vana att betrakta andras bilder, allra helst bedömt bilder tidigare på ett eller annat sätt.